Innan orden – tankarna

Jag tänker, alltså är jag är en urvattnad fras vi alla känner till. Jag gillar att vända på det och säga Jag finns, alltså tänker jag.

Om en är medveten om sin verklighet är det bara meningslöst att inte säga någonting. För om du är medveten så har du även förmågan att bilda dig en uppfattning, en åsikt, en princip.

Ungefär så.

Vi skriver oktober 2014 i kalendern och i dag har Descartes fras mer eller mindre reducerats till Jag tänker, alltså bloggar jag. Så får det bli även den här gången med den här bloggen. Den femte eller sjätte i ordningen.

Jag tänker blogga om politik ty världen är politisk. Om detta kommer i form av lokalpolitik, feminism, tv-spel, cykling, feminism, grubblerier eller memes är egentligen skit samma. Jag tänker blogga tills Politism hör av sig och erbjuder mig en stående plats på deras sida eller tills jag tröttnar.

Förresten, vem är jag? En journalist, en statsvetare, en trött själ.

I ett nötskal.